Svar på skriftligt spörsmål (1098/2010):
Faderskapslagen trädde i kraft den 1 oktober 1976. Enligt den lagstiftning som föregick faderskapslagen hade ett barn fött utom äktenskapet inte rätt att kräva att faderskapet fastställs. Faderskapet kunde på några undantag när fastställas endast om mannen erkände barnet som sitt.
När faderskapslagen trädde i kraft fick också barn som fötts före lagens ikraftträdande talerätt. Denna retroaktiva ändring balanserades upp med en bestämmelse enligt vilken talan i dessa fall skulle väckas inom fem år från det att lagen hade trätt i kraft. Genom denna femårsfrist ville man trygga den allmänna rättssäkerheten. Det var också ett slags löfte till männen och deras familjer. Efter att tidsfristen hade gått ut behövde de inte längre bereda sig på att det kunde ställas krav på dem som ändrar på deras familjeförhållanden och bl.a. inverkar på arvsfrågor.
Europeiska människorättsdomstolen gav sommaren 2010 två domar där den tog ställning till huruvida nämnda tidsfrist är förenlig med förpliktelserna i Europeiska människorättskonventionen. I domarna ansåg människorättsdomstolen att användningen av tidsfrister vid faderskapsrättegångar i och för sig kan godtas för att säkerställa rättssäkerheten och bestående familjeförhållanden. Problemen ansågs däremot hänga samman med att tidsfristen tillämpas ovillkorligt, med andra ord utan att olika enskilda intressen och det allmänna rättssäkerhetsintresset vägs mot varandra.
Jag har i flera olika sammanhang föreslagit att en revidering av faderskapslagen bör tas in i regeringsprogrammet för den regering som tillträder efter nästa riksdagsval. Samtidigt behöver också ställningen för personer som fötts utom äktenskapet före faderskapslagen utredas. Europeiska människorättskonventionen gäller i Finland som lag. Till dess att bestämmelsen om tidsfristen eventuellt revideras bör domstolarna, på samma sätt som i andra ärenden, tillämpa den så att det inte uppstår någon konflikt mellan tolkningen av bestämmelsen och Finlands människorättsförpliktelser.
Helsingfors den 2 februari 2011
Justitieminister Tuija Brax
